Home » Okategoriserade » Ayahuasca – Naturmedicin för potentiell behandling av ALS

Ayahuasca – Naturmedicin för potentiell behandling av ALS

Start here

Av Daniel Gustafsson

English version available

Denna artikel har tillkommit efter fleråriga studier av etnobotanisk medicin och neurologiska sjukdomar, i sökandet efter kopplingar mellan dessa i syftet att finna en verksam form av naturmedicinsk behandling för amyotrofisk lateralskleros och andra likartade motorneuronsjukdomar.

I syd- och centralamerika har ursprungsbefolkningen i Amazonas en lång historisk tradition av att tillreda och förtära en naturmedicin kallad ayahuasca. Den skördas och tillreds i form av ett sorts te, huvudsakligen från en lian/klätterväxt vars latinska namn är Banisteriopsis Caapi. Därutöver tillsätts ofta bark eller löv från träd med namnen Chacruna, Chaliponga eller Jurema. (Psychotria Viridis, Diplopterys Cabrerana, Mimosa Tenuiflora).

Caapi-växt, Amazonas

Jordens regnskogar är en enorm resurs och en förutsättning för upprätthållandet av planetens ekosystem. Det uppskattas att ett stort antal oupptäckta växtarter med medicinskt värde finns inom dessa skogar. Många konventionella läkemedel har sitt ursprung i substanser utvunna ur regnskogsväxter eller ur därav syntetiserade varianter. Etnofarmakologer har länge känt till att det finns ett utbrett stöd för ayahuascaväxters medicinska värde, men detta har tidigare varit begränsat till personliga redogörelser och anekdotiska bevis. Även om ett stort antal detaljerade och trovärdiga redogörelser funnits tillgängliga, har seriösa studier tidigare saknats.

Detta har dock kommit att ändras sedan 2000-talets början. Man har funnit att naturliga ämnen extraherade från ayahuascaväxter har unika restorativa och starkt antioxidativa egenskaper på specifika nervceller i hjärnan och centrala nervsystemet – beträffande nervsignalöverföring, muskelkontroll och minne. Det ger på delvis sannolika skäl upphov till teorin att ayahusca kan utgöra en effektiv behandling av neurodegenerativa sjukdomar som ALS, Alzheimer’s och Parkinsons’s sjukdom. Lovande resultat har också påträffats vid studier av ämnet psilocybin, starkt närbesläktat med ämnen funna i ayahuasca, naturligt förekommande i särskilda arter av naturmedicinska svampar använda av ursprungsbefolkningen i samma områden där ayahuasca används.

Enligt Dr. Juan Ramos, överläkare vid avdelningen för neurologiska sjukdomar vid South Florida university, USA, visar inledande studier att dessa ämnen stimulerar bildandet av nya celler i centrala nervsystemet, bland annat i de områden som styr ovan nämnda funktioner. Om detta kan komma att utgöra ett eventuellt botemedel genom fullt återställande av skadade eller förstörda celler återstår att se, men inledande resultat talar för att så kan vara fallet. Ytterligare studier ledda av Dr. Jordi Riba vid Sant Pau-universitetet, Barcelona, tyder på paralleller mellan ayahuasca och förnyad nervbaneutveckling i neocortex. Även cancerforskare intresserar sig för ayahuasca som behandlingsform, då alkaloider från dessa växter har visat sig vara effektiva mot bildningen av cancerceller, och tros kunna stabilisera och balansera funktionen i mitokondrierna, som försörjer kroppens och nervsystemets celler med energi.

Detta relaterar till ALS-forskning då störd mitokondriefunktion anses vara en av de huvudsakliga orsakerna till nervcellskador vid ALS, och att normaliseringen av metabolismen i mitokondrier från alkaloider i ayahuasca, genom modulering av signalsubstanser kan förebygga nervcellskador och öka överlevnadsgraden för återstående nervceller. Fungerande mitokondrier är direkt kopplade till nervcellernas överlevnad, och man tror att oreglerade intracellulära signalsubstansnivåer är en utlösande orsak till dysfunktionella mitokondrier, eller att de förstärker andra mekanismer med benägenhet att skada nervceller.

Eduardo E. Schenberg, Federal University of Sao Paulo:

“Det finns tillgängliga och tillräckliga bevis för att de aktiva ämnena i ayahuasca, speciellt dimetyltryptamin och harmin, har den positiva effekten att motverka cancerceller i cellkulturer som används i cancerforskning, och att dessa ämnen inverkar på biokemiska processer som är viktiga för behandlingen av cancer, både in vitro och in vivo. De få men seriösa rapporter som finns tillgängliga om människor med erfarenhet av ayhuasca som cancerbehandling, bör tas på allvar. Hypotesen är att kombinationen av (beta-Carboline) alkaloider och dimetyltryptamin närvarande i ayahuasca minskar blodtillförseln till tumörer, minskar celldelningen och aktiverar apoptos (programmerad celldöd) hos cancerceller, samt förändrar den obalanserade metabolism i cancerceller som orsakar mutationer”.

En nyligen utförd studie vid Icahn School of Medicine i USA, påvisar sambandet mellan harmin i ayahuasca och återbildandet av insulin-producerande betaceller. Endast detta ämne bland de 100.000 som ingick i studien uppvisade denna cellgenerativa förmåga, vilket tillsammans med övrig information indikerar att även processer där andra celler i behov av återskapande, såsom nervceller hos ALS-patienter, går att påverka. Det finns även ett ökande intresse för att utforska dessa växters cellregenerativa egenskaper, inom forskning kring ryggmärgsskador. Harmin som förekommer i ayahuasca har även visat sig kunna reglera den synaptiska signalöverföringsprocessen i vilken glutamat omsätts, och i vilken grad exponering sker i nervsystemet, och därigenom reducera excitotoxiska reaktioner – en av orsakerna som tros utlösa ALS och med tiden förvärra dess symptom genom konstant överaktivering av receptorer i nervsystemet.

Det som tidigare i viss mån varit kontroversiellt beträffande ayahuasca, är att växterna i fråga ansågs vara hallucinogener. Man avfärdade med andra ord dessa medicinskt betydelsefulla växter som om de vore naturliga droger. En mer korrekt benämning, med respekt för ursprungskulturen i vilken ayahuasca ingår, är “enteogener” – vilket betyder växter som används i traditionellt cermoniella sammanhang, framkallandes upplevelser av en andlig natur (utifrån urinvånarnas eget perspektiv och förklaringsmodell). I flera länder, bl.a Peru, är ayahuasca fullt accepterat som ett komplement till konventionell medicinsk praktik, och det senaste årtiondet har många västländer i allt högre grad reviderat sin tidigare grundlösa och felaktiga attityd gentemot enteogena växter såsom ayahuasca, då fler och fler studier med positiva resultat framkommit kring dessa.

Harmalin och flera andra liknande harmala-alkaloider som återfinns i B. Caapi, utgör en form av så kallade monoaminoxidashämmare. Monoaminoxidas (MAO) är ett enzym i kroppen som bryter ner signalsubstanser (t.ex serotonin). Hämningen av MAO gör att signalsubstansen kan stanna kvar i synapsen under längre tid än vanligt. Vissa antidepressiva läkemedel verkar på ett liknande sätt, då de stimulerar utvalda receptorer i ett område. Alkaloiderna från ayahuasca ska dock inte jämställas med antidepressiva läkemedel, då de har helt olika egenskaper även om de båda har förmågan att verka på samma sorts receptorer. En jämförelse är att de båda har samma sorts leveranssystem, men olika innehåll. De biokemiska egenskaperna hos de ämnen som extraheras ur ayahuasca, och dess effekter i kroppen är unika för dessa växter enkomt. Olika typer av harmala-alkaloider dämpar neurotoxiska metaboliter som kynurenin och pyridin-dikarboxylsyra – metaboliter med bekräftad korrelation till ALS, Alzheimer’s, Parkinson’s och Huntington’s sjukdom, alla inom vilka förhöjda nivåer av angivna metaboliter återfunnits och som tros bidra till sjukdomarnas uppkomst genom interaktioner med motorneuroner i nervsystemet.

harmaline_3d_mid

Harmalin, som tillsammans med harmin och tetrahydroharmin (samtliga olika former av mao-hämmare) utgör huvudkomponenter i medicinalväxten Banisteriopsis Caapi

molecules

Jämförelse mellan Dimetyltryptamin respektive Psilocin- och Serotonin-molekyl (Psilocybin omvandlas till Psilocin i kroppen)

Ayahuasca är ej skadligt för kroppen, men tillfälliga bieffekter som illamående och yrsel är vanliga vid förtäring av en stor eller koncentrerad mängd. Att kombinera vissa läkemedel med MAO-hämmare är dock farligt i vissa fall. Detta innebär att en förutsättning för att hälsomässigt säkert kunna inta ayahuasca, är att medicinen inte kombineras med några kontraindikativa läkemedel. Personer med epilepsi eller högt blodtryck bör heller inte använda ayahuasca. De mer eller mindre obehagliga bieffekterna från medicinen är i hög grad beroende på dosering, och intag av en mindre mängd för medicinskt ändamål kan således innebära få eller inga bieffekter.

Vid sökande av information om ayahuasca, kan man påträffa ett fåtal negativt vinklade artiklar, som berättar om otursamma turister som på eget bevåg, eller som blivit lurade, dricker något helt annat än ayahuasca – såsom den giftiga växten datura, eller koncentrat från tobaksplantor med höga halter av nikotin – med allvarliga hälsokonsekvenser som följd. Detta leder till spridande av missvisande information, och är tragiskt inte bara för de drabbade och deras anhöriga, utan också för de naturmedicinska samfund som verkar för främjandet av etnobotanisk medicin under säkra och seriösa former. Sensationalistiska rubriker och vinklade artiklar med obekräftade påståenden, skrivna av personer som saknar kunskap om etnobotanisk medicin, hjälper definitivt varken ALS-patienter eller andra i behov av en naturmedelbaserad form av behandling för sin sjukdom. I flera länder, inklusive Peru, Brasilien och Costa Rica, finns många etablerade centran som erbjuder ayahuascabehandling där de rätta växterna skördas (ibland även odlas ekologiskt på egna området) och bereds av erfarna botaniker.

B. Caapi frö och blommor

En av de tidigaste studierna av B. Caapi gjordes på 1920-talet, på patienter med Parkinson’s sjukdom, som upplevde god symptomlindring efter intag av extrakt från växten. Man valde dock att inte vidareutveckla någon medicin med denna växt som utgångspunkt, och fokuserade istället på självständigt tillverkade ämnen för framställning av läkemedel, då befintliga naturliga växter inte utgjorde föremål för patent och därmed ekonomisk vinst. Ayahuasca som alternativmedicinsk behandlingsform kommer troligen uppmärksammas allt mer de kommande åren, men är redan väletablerad på flera håll. Skulle de upptäckter som gjorts kring de växter som utgör ayahuasca på sikt leda till ett framtaget läkemedel, så ligger det många år framåt i tiden, då processen för framtagna läkemedel av uppenbara anledningar är tidskrävande. Det intressanta är att ayahuasca i sin naturliga form är något som finns tillgängligt idag för de som lever med en diagnos utan valmöjligheter för annan behandling. För den som vill och kan använda ayahuasca finns, om än inga garantier, trots allt en möjlighet till förbättring på sikt. Som i andra fall varierar de individuella resultaten, och man bör tydliggöra att forskningen kring detta ännu befinner sig på ett tidigt stadium. Det är även viktigt att framhäva och därmed minimera de risker som finns gällande kontraindikativa mediciner. Under tiden bör denna information dock vara värd att uppmärksamma för den som lever med en progressiv motorneuronsjukdom.

Min personliga koppling till detta ämne och projekt har varit bortgången av en nära väns mor på grund av ALS för några år sedan. Förloppet i hennes sjukdom skedde snabbt, och tyvärr var flera av de nu tillgängliga studierna vid tillfället ännu inte publicerade. Detta ledde mig till att vidareutforska kopplingen mellan tillgängliga enteogena naturmediciner och möjligheten till behandling av neurodegenerativa sjukdomar, och till att sedan sammanställa detta i ett överskådligt format för att informera ALS-patienter och övriga allmänheten om kunskapen kring dessa medicinalväxter.

B. Caapi är fullt laglig i de flesta länder, på samma vis som andra mer kända växtbaserade naturmediciner, såsom exempelvis Ginkgo Biloba och Ginseng. Precis som med andra potenta naturläkemedel, är det upp till användaren att nyttja och kombinera dessa på ett sätt som inte innebär några hälsorisker eller interaktioner med befintliga läkemedel. Naturmediciner bör alltid behandlas med respekt, på samma sätt som sig bör med konventionella läkemedel, receptbelagda såväl som receptfria. En vanligt förekommande art inom växtriket som faktiskt innehåller små mängder harmala-alkaloider är passionsblomma, även känd som passionsfruktträd. Koncentrationerna av dessa ämnen i torkade passionslöv och blommor är dock alldeles för låga (och frukten innehåller inte någon alls) för att kunna användas effektivt för monoaminoxidashämning och ayahuasca-likartade ändamål. Alkaloidprofilen sett till proportioner och molekylär strukturavvikelse mellan distinkta alkaloider, matchar heller inte helt B. Caapi, vilket gör de respektive släktena långt ifrån likvärdiga i medicinskt avseende. Extrakt från varierande arter av Passiflora utvinns och säljs emellertid på naturläkemedelsmarknaden som milda avslappnings- och sömnmedel.

Ämnet vid namn dimetyltryptamin som återfinns i de växter som traditionellt tillsätts ayahuasca utöver B. Caapi, är dock lagmässigt reglerat i vissa länder, klassificerad som en otillåten substans. (På mycket tveksamma grunder – se nedanstående redogörelse). Det är dessa tillsatta växter och detta specifika ämne som ger upphov till ett tillfälligt förändrat medvetandetillstånd, ett ofta missförstått och stigmatiserat fenomen. En beskrivning av detta tillstånd är att det är drömlikt, att det stimulerar minnesförmågan och förmågan till abstrakt tänkande, och att det har självterapeutiska egenskaper. Trots att dimetyltryptamin är naturligt förekommande i människokroppen, och antas produceras i små mängder av tallkottkörteln i hjärnan under sömnens drömstadier då kroppen genomgår en reparativ fas, har ämnet kvarstått som en illegal substans i ett antal länder sedan 1960- och 70-talet, då beslutsfattare under dåtidens rådande moralpanik förhastat kriminaliserade många ämnen, även naturliga, som antogs kunna påverka medvetandet. Detta trots det faktum att många av dem, inklusive dimetyltryptamin, aldrig påvisats utgöra någon som helst hälsomässig fara, och dessutom använts traditionellt av naturfolk för att behandla sjukdomar under århundraden. Saven från Chacrunablad har traditionellt använts mot migrän och insektsbett, och Juremabark för att behandla brännskador och påskynda sårläkningsprocessen. Dimetyltryptamin riktar sig även och verkar på chaperone sigma 1, en receptorsubtyp med förekomst i både nerv- och gliaceller i centrala nervsystemet med kapacitet att modulera biologiska mekanismer associerade med neurodegeneration. Sigma 1-receptorer utgör övertygande måltavlor för att farmakologiskt behandla neurodegenerativa tillstånd, och dimetyltryptamin agerar som en endogen regulator för sigma 1-receptorn, men interaktionen mellan dem sett till motorneuronsjukdomsprocessen är ej klarlagd.

Många europeiska länder har dock omdefinierat sina riktlinjer beträffande många medicinska växter, kring vilka man tidigare saknade kunskap, tack vare ökad förståelse för deras användningsområden och tillgång till mer modern, objektiv information och forskning. Detta gäller såväl dimetyltryptamin, såsom kaktus innehållande meskalin, och hur man lagmässigt förhåller sig till dessa beträffande de enskilda separerade ämnena – kontra det kompletta (och tillåtna) växtmaterialet. I Sverige friades Urbi Svonni från Kiruna, tillhörande den samiska ursprungsbefolkningen, år 2013 från åtal för att ha infört peruansk medicinsk kaktus i landet. Rätten fastställde att växtmaterialet i sin naturliga form inte kan anses utgöra en klassificerad substans (sedan 1960-talet har ämnet meskalin varit lagmässigt reglerat, trots avsaknad av studier som styrker klassificeringen, och trots lång traditionell användning av naturfolk i hälsofrämjande syfte), och att terapiverksamheten som Urbi Svonni bedriver, som omfattar intag av Echinopsis Pachanoi-kaktus, inte är brottslig utan tjänar syftet att hjälpa och läka människor. Ett annat prejudicerande fall i högsta domstolen med samma utgång, gällde ayahuascaväxter innehållandes dimetyltryptamin. Kaktusar från Echinopsis och Lophophora-släktet är kända för sina återställande och läkande effekter på centrala nervsystemet, och används bland annat för detta syfte inom traditionell etnobotanisk medicin.

För att tydliggöra det hela så är definitionen av ayahuasca i princip ett te, gjort på antingen endast växten Banisteriopsis Caapi , eller från denna samt ytterligare växter innehållandes dimetyltryptamin. Ett te gjort på endast B. Caapi har inte det som ibland kallas “visionära” egenskaper, då det endast är tillsatsen av växter innehållandes dimetyltryptamin som i kombination med mao-hämmande alkaloider från B. Caapi inducerar ett medvetandetillstånd som tidigare missbenämnts som “hallucinogent”. Det bör förtydligas att denna term ger upphov till negativa associationer hos många människor, och är således föremål för obefogad rädsla och missuppfattningar. Till skillnad från uppfattningen många tycks ha, hallucinerar man inte saker och ting ut ur tomma intet, efter att ha druckit ayahuasca. Istället handlar det om sekvenser av inre drömlika visioner, som uppstår medans man vilar, i ett vaket och medvetet tillstånd, förutsatt att en viss mängd te har intagits. Det är i själva verket relativt odramatiskt, utöver att vissa människor som ännu inte hunnit vänja sig vid medicinen ibland drabbas av illamående och uppkastningar.

Och här i föreligger själva essensen som så ofta missförstås: Man behöver inte använda sig av en stor mängd ayahuasca för att erfara endast dess medicinska effekt – utan de abstraktioner och visuella fenomen som vissa vill undvika (eller illamående/uppkastningar). Flera av de hälsomässiga effekterna kan även uppnås genom användandet av endast B. Caapi – utan tillsatta växter,  varpå man därigenom kan undgå eventuella visuella effekter om så önskas. Det bör dock påpekas att synergieffekten mellan de båda växterna vid samtidig användning ger den bästa medicinska och kroppsliga responsen. Överdrifter beträffande ayahuasca är vad som gjorde dessa växter förbisedda till en början, men då ett alltmer ökande antal människor med erfarenhet av ayahuasca i medicinsk kontext har framträdit – omtalandes dessa växters värde och relevans i förhållande till sina diagnoser, bland annat neurologiska sådana, så har det forskningsmässiga och medicinska intresset för ayahuasca återupprättats. Ayahuasca har använts för symptomlindring av Multipel Skleros och reumatism, av ett ökande antal människor i Europa sedan tidigt 2000-tal. ALS, multipel skleros, Alzheimer’s och Parkinsons’s sjukdom har alla den gemensamma grunden att de involverar degeneration av nervceller i någon form. Det är därför troligt att en bredspektrum-medicin med förmåga att påverka den nervcellbildande processen, och som också har påtaglig antioxidativ verkan, kan förebygga och nedsakta progressen av neurologiska sjukdomar i allmänhet.

I det fallet dramatiska och udda återberättelser om ayahuasca påträffas, härstammar de mestadels från resenärer som under sent 80- respektive tidigt 90-tal levde med stamfolk i sydamerika och deltog i traditionell cermoniell användning av ayahusca – intagandes exceptionellt tilltagna eller koncentrerade mängder av medicinen, med djuprensande och svåruthärdade upplevelser som följd. Denna medicin, såsom samtliga andra, bör definitivt respekteras och nyttjas förnuftigt, men bör heller inte vara föremål för överdrifter eller missrepresentation som kan orsaka att människor med behov går miste om något som dom helt enkelt saknar kunskap om. De fascinerande inre bildintryck som tidigare omnämnts, som ayahuasca kan ge upphov till, verkar ofta ha ett naturorienterat tema – kanske kopplat rent psykologiskt till de förväntningar och associationer som föreligger. Vackra återgivningar i form av målningar av den peruanske konstnären Pablo Amaringo (1938-2009) ger en viss utseendemässig uppfattning kring detta. Visionerna uppstår av den enkla anledningen att kombinationen av alkaloider och tryptaminer i ayahusca-te tillsammans påverkar receptorer, som i sin tur stimulerar processen som gör att man relaterar till bilder och ord – vilket är av intresse och värde för forskning kring Alzheimer’s och andra demenssjukdomar.

Ahyahuasca är bevisligen icke-beroendeframkallande, och används till och med för att avvänja människor från drogberoenden, då ayahuasca har en dokumenterat abstinensbefriande effekt.

MAO-hämningen möjliggör att upptaget av dimetyltryptamin kan ske i kroppen, då det i annat fall (utan mao-hämning) bryts ned av enzymer i magen, oförmöget att orsaka någon effekt. Dimetyltryptamin är molekylärt nära på identiskt med ovan nämnda psilocybin i Dr. Ramos forskning. Teoretiskt arbetar den unika kombinationen av olika harmala-alkaloider från B. Caapi och dimetyltryptamin från ytterligare tillsatta växter, på cellnivå för att reparera och nybilda nervceller, stimulera och förstärka överföringen av nervsignaler och skydda befintliga celler från skada. Detta är utan tvekan värdefullt från ett neuromedicinskt perspektiv.

Ayahuasca såsom förpackad och såld i hälsokostbutiker i Peru. Notera den bifogade etiketten med spårbar källa och datummärkning. Olika varianter av denna torkade växt finns tillgängliga, var och en med åtskilda men liknande proportioner mellan de innehållande alkaloiderna.

I Europa är Spanien ett av de länder där ayahuasca etablerats som en alternativ behandlingsform, och i samma land anordnas även en internationell konferens under hösten 2014, där etnofarmakologer, psykologer och forskare från hela världen samlas kring temat ayahuasca och andra enteogener. Bland andra föreläser Ede Frecska, M.D., Ph.D, University of Debrecen, om möjligheterna att återskapa hjärnceller och reglera immunförsvaret genom denna och andra växtbaserade mediciner. Detta event anordnas av ICEERS – International Center for Ethnobotanical Education Research and Service, och kan följas på:

http://www.aya2014.com/en/confirmed-speakers-2/

caapi_examine

Undersökning av B. Caapi, Ayahuasca World Conference

Utöver sin förmåga att understödja och förstärka den reparativa processen av nervceller, och förmågan att skydda celler från oxidativ påverkan, besitter många av dessa enteogena växter (och svampar) – inklusive ayahuasca, även psykoterapeutiska egenskaper. En tillvaro med degenerativ sjukdom innebär svår stress för patienter, och en påtaglig känslomässig lättnad, personlig insikt samt förbättrad förmåga att hantera situationen på sikt, kan uppnås genom att erfara enteogena medicinalväxter i en trygg och stöttande miljö, enligt välkända Johns Hopkin’s medical university.

Att dessa medicinska växter fått upprättelse och vetenskapligt understöd är goda nyheter på flera vis. Hållbar utveckling och miljöpåverkan är frågor som uppstår, och hittills är utsikten förhållandevis positiv. Många ekologiska plantager har uppstått i syd- och centralamerika, där ayahuasca odlas både för lokal användning och för export, vilket ger arbete och inkomst till människor från fattiga områden. Detta innebär också möjligheten för lokalbefolkningen att återanknyta till sin kulturella bakgrund, då ayahuasca är kulturarvs-förklarat i Peru och på andra platser.

Hållbar ayahuasca-odling, Brasilien. Dessa småväxta Chacruna-träd blir 2-3 meter höga.

DMckennaDr. Dennis Mckenna, en av världens mest erfarna forskare inom etnofarmakologi talar om vikten av hållbarhet beträffande kultivering av ayahuasca, och bevarandet av regnskog. Detta bör beröra alla människor där ute som erfar hälsofrämjande verkan från behandling med ayahuascaväxter. Dr. Mckenna leder avdelningen för etnofarmakologi vid Heffter Research Institute, New Mexico, USA. Han är även verksam inom Academic Health Center vid University of Minnesota, och hade en ledande roll i organiseringen av Hoasca Project, en internationell biomedicinsk studie av ayahuasca, finansierad av Stanley Medical Research Institute.

Potentialen för denna naturmedicin har börjat kartläggas på allvar, och tidigare okunskap har ersatts med kunnighet kring dess medicinska tillämpningsområden. Det är viktigt att man ej framhäver detta som något sorts mirakelmedel, men rätt använt kan det på lång sikt fungera återställande på den kroppsliga och mentala funktionen hos människor med vissa neurologiska sjukdomar. Därmed kan man på ett objektivt och korrekt sätt informera människor om tillgängliga naturmedelbaserade behandlingsformer, inklusive ayahuasca. Då det naturliga obehandlade växtmaterialet från vilket ayahuasca tillreds, befunnits att ej omfattas av någon klassificering beträffande otillåtna ämnen, föreligger således inga lagmässiga hinder för svensk import av naturmedicinsk ayahuasca för de med behov att nyttja medicinen. Man bör dock iaktta varsamhet med dosering för att säkerställa en lagom grad av verkan, och en viss pålästhet är nödvändig för att kunna tillreda själva medicinalväxterna så att de samverkar korrekt. Utöver detta är en lämplig diet essentiell i samband med ayahuasca, för att minimera biverkningar och för att maximera upptag och omsättning av medicinskt verksamma ämnen. Den hjälp och information som krävs för dessa ändamål tillhandahålls deltagare i den pilotstudie som omnämns nedanstående.

En internationell pilotstudie pågår där patienter med ALS-diagnos från flertalet länder, inklusive Sverige, använder och dokumenterar effekterna av ayahuasca som naturmedicinsk behandlingsform. Resultaten sammanställs inför en kommande utvärdering, med syftet att presentera användbara resultat för institutioner inom neurologisk forskning.

För att följa detta projekt, eller vid intresse att själv medverka i studien, klicka på följande länk: https://ayahuascatreatment.wordpress.com/2015/05/19/pilotprojekt-for-naturmedicinsk-als-behandling/

Ayahuasca har historiskt sett använts under en lång tid, men endast relativt nyligen för behandling av några av de sjukdomar som omnämns i denna artikel. Eventuell påtaglig förbättring av sjukdomstillståndet i samband med naturmedicinen är trolig att vara märkbar först på sikt. Inledande rapportering från personer som deltar i studien uppger några gemensamma nämnare: upplevelsen av en något utökad rörelseförmåga, reducerad spasticitet och viss förbättring av greppstyrka i berörda delar av kroppen. Det bör dock påpekas att ingen av dessa deltagare helt hade tappat muskelkontrollen i berörda kroppsdelar vid tillfället då behandlingen påbörjades, och det är i nuläget heller inte känt huruvida dessa effekter kommer förbli permanenta eller ej.

Summering:

Ayahusca kan komma att användas inom behandling för ALS och andra motorneuronsjukdomar baserat på det faktum att studier antyder unika antioxidativa effekter som verkar skydda celler i det centrala nervsystemet, med målsökning av celler genom ett särskilt biokemiskt transportsystem, och att de ämnen som ayahuasca innehåller – och andra snarlika naturligt förekommande, stimulerar nybildningen och utvecklingen av hjärnceller, samt de kommunikativa förbindelserna mellan dessa. I studier har även betydande symptomförbättring hos patienter med Parkinson’s sjukdom kunnat konstateras – samtliga neurodegenerativa sjukdomar delar en gemensam grund, och mediciner verksamma inom en viss kategori neurologiska sjukdomar har ofta verksamhet och användbarhet även inom närliggande områden. Även baserat  på trovärdiga och ingående personliga vittnesmål från människor som använt ayahuasca för symptomlindring av multipel skleros och reumatism (notera åter ovan nämnda gemensamma grund för neurodegenerativa sjukdomar) dokumenterade i böcker om ayahuasca och andra enteogena växter, och från beskrivningar av en (på ett ännu tidigt stadium) viss förbättring från deltagare i pilotstudien som redan använt sig av medicinen under en tid. Studier påvisar även förmåga att reglera nivåer för att återställa normal metabolism i mitokondrier, och att minska excitotoxicitet i nervsystemet.

Ayahuasca och andra enteogener har redan i hög grad uppnått kredibilitet och upprättelse, även om kunskapsmässiga bitar på vägen kvarstår. Tills vidare förblir dessa medicinalväxter tillgängliga för personlig utvärdering av de individer som väljer att vidare utforska alternativet. Angående de neurodegenerativa sjukdomar som artikeln tagit upp, kan dessa växter ha en framtida roll som ett verktyg för att vända sjukdomsförloppet i ALS och relaterade neurosjukdomar.

Referenser och studier:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2828149/pdf/nihms156585.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2828149/

(Ayahuasca and neurological disease)

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4773875/

(Neurotherapeutic ayahuasca potential in pharmacology)

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0019264

http://www.sciencedaily.com/releases/2011/05/110526131244.htm

(Ayahuasca harmala-alkaloids and Alzheimer’s disease study)

http://www.sram.org/media/documents/uploads/article_pdfs/5-3-01-Serrano-Duenas.pdf

(B. Caapi and Parkinson’s disease)

http://beckleyfoundation.org/2016/06/16/ayahuasca-stimulates-the-birth-of-new-brain-cells-latest-findings-from-the-beckleysant-pau-research-programme/

(Ayahuasca neurogenesis study)

http://www.stichtingopen.nl/en/component/content/article/research/study-shows-no-evidence-of-adverse-mental-health-effects-in-long-term-ayahuasca-users

(Study proving ayahuasca safe from a health point of view, and to not have any longterm side effects)

http://smo.sagepub.com/content/1/2050312113508389.full

(Ayahuasca cancer research)

http://health.usf.edu/medicine/neurology/faculty/sanchez_ramos.htm

(Dr. Juan Ramos profile)

(Psilocybin brain research)

http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0042421

(Study proving regular intake of ayahuasca leading to increased longterm wellbeing and general mental health)

http://iceers.org

(ICEERS – International center for ethnobotanical education research and service)

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23627784
http://bitnest.ca/external.php?id=%257DbxUgY%255CC%2540%251BD%252A%253A-D%251BU%255BP%2500JIqc%2560%2515T
(Canadian studies of ayahuasca as treatment for drug/alcohol abuse)

http://www.heffter.org/research-jhus.htm

(Johns Hopkin’s university studies on the the therapeutical benefits of psilocybin medicinal mushrooms)

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/6682439

(Echinopsis and Lophophora cactus central nervous system study)

http://www.newsweek.com/chemical-ayahuasca-has-potential-treat-diabetes-313780

(Ayahuasca diabetes research)

https://vimeo.com/39251248

Dr. Gabor Maté on Ayahuasca and stress related disease

https://www.youtube.com/watch?v=aufjjU0EYxk

(Ayahuasca and neural pathway redevelopment in the neocortex)

http://www.iceers.org/docs/science/ayahuasca/ICEERS2012_Ayahuasca_literature_compilation.pdf

(Compilation of scientific literature on ayahuasca)

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3220934/

(Harmine and glutamate transporter expression study)

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1347861314000267

(Role of sigma-1 receptors in neurodegenerative diseases)

https://www.researchgate.net/publication/24004971_The_Hallucinogen_NN-Dimethyltryptamine_DMT_Is_an_Endogenous_Sigma-1_Receptor_Regulator

(Publication on dimethyltryptamine and Sigma-1 receptor regulation)

http://www.movementdisorders.org/MDS/Journals/Clinical-Practice-E-Journal-Overview/Movement-Disorders-Clinical-Practice-Vol-3-Issue-1/

(B. Caapi Postencephalitic Parkinsonism therapy)

Advertisements

2 Comments

  1. […] Ayahuasca – Naturmedicin för potentiell behandling av ALS « ayahuascatreatment skriver: 9 februari, 2015 kl. 09:51 […]

    Like

  2. […] respons på websajtens ursprungliga artikel har gett upphov till ett projekt med syfte att uppmuntra neuromedicinsk forskning att kartlägga […]

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: